Hej på er! (Om jag nu har några läsare kvar)
Förlåt för fruktansvärt dålig uppdatering!? Efter min morbrors bortgång så har jag haft svårt att hitta motivationen till att skriva i bloggen. Det där kreativa och orken har liksom inte riktigt funnits där. Jag hoppas att ni kan förstå.
Nu har det snart gått 2 månader sen han gick bort. Jag och min morbror hade en väldigt nära relation och därför har han bortgång varit väldigt jobbig för mig. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom och det är faktiskt extra jobbigt att vara gravid i allt detta. Det sista han sa till mig när vi sågs sista gången var att han för första gången förstod hela familjens glädje inför barnets ankomst, ”det kommer ju att bli allas barn” var det han sa. Det är just det som gör det så ledsamt, han kommer aldrig få träffa allas vår kärlek och vårt barn kommer aldrig att få träffa honom. Det här gör mig väldigt ledsen.
Hur låter man en persons minne leva vidare trots att personen inte längre finns kvar? Han hade en så otroligt stor plats i mitt liv och jag vill så himla gärna lyckas förmedla minnet av honom till mitt barn, men hur gör man det?
Nej nu ska jag försöka höja mitt humör och jag ska försöka få ihop några blogginlägg i veckan så att ni kan följa mig under slutspurten! Just nu är jag i vecka 37, from nu så kan han alltså komma precis närsomhelst! Så spännande och läskigt på samma gång!?
Här har ni en bild på magen i vecka 37?
Puss och kram!?
Fin❤️❤️❤️